Alictin

Svarta ögonfransar, svarta lockar. Svarta ögonbryn, svarta naglar. Allting var svart. Alicia kunde inte få Selena ur skallen.

Klockan var bara ett, ändå var Alicia väldigt trött. Ingen visste varför, förutom hon. Veckor efter hon sagt hej då till Justin, och hon kunde fortfarande ligga vaken på nätterna och fundera på vad som hade gått fel. Varför hade hon inte sett detta komma så att hon slapp bli sårad? Varför hade han varit så duktig på sitt lurendrejeri?

Alicia skakade på huvudet, som för att få bort tanken. Hon skulle ju inte tänka på Justin, eller hur!? Förresten hade hon det mycket bättre utan honom.

Hon hade det bra nu. Hon på ett ställe han knappt visste fanns – hos Paulina. Ja, ni läste rätt. Paulina var den bästa vännen man kunde önska sig. Efter många om och nej, lyckades tjejerna övertala Paulinas föräldrar och Alicias- Ja, hennes Claire. Claire hade varit till så stor hjälp. Hur skulle Alicia ha klarat sig utan henne? Vart skulle Alicia ha hamnat? Hur mycket Clarie än hade hjälpt Alicia, var det var fortfarande i denna stad Alicia ville bo. Det var här, med hennes vänner, hon ville växa upp. Ingen annan stans. Detta var inte Claires hem. Alicia förstod det. Men detta var Alicias hem.

Alicia satt, med en filt om sig, vid fönstret. Tittandes på regndropparna som följde med längst ner glasrutan, studerade hon den tysta världen utanför. Paulinas hus låg mitt i staden. Det betydde att minst ett tusental människor passerade huset, bara per dag. Alicia älskade att titta på människor, förstå hur dem tänkte. Hon älskade också att sätta sig in i deras situation. Detta var någonting hon börjat göra allt mer, ni vet, nu när hon var så ensam. Paulina var i skolan, precis som hennes bror(Troy, även känd som Jennas pojkvän), och hennes föräldrar var på jobbet. Alicia var helt ensam.

När Alicia för första gången på hela dagen lämnade rummet, var det för att låsa upp dörren då någon knackade på utifrån. Alicia slog vad om att denna någon var Paulina. Visst, Alicia njöt av ensamheten, men kanske var sällskap just det Alicia behövde. Hennes älskade vän hade efter flygresan ifrån Justin inte lämnat hennes sida på en vecka. Visst, Jenna hade också varit där med det var inte samma sak. Hon och Paulinas vänskap var speciell, och stark. Det var därför Alicia bodde där hon bodde.

Alicia låste upp dörren och Paulina stod utanför dörren, blöt, med ett leende över läpparna som fick Alicia på betydligt bättre humör, eller på gladare humör.

”Ready for party?” flinade Paulina, och drog ut på a:ett. Alicia skrattade och skakade på huvudet. Paulina var så oerhört normal.

Efter en lång dag, snarare eftermiddag, med Paulina, slängde Alicia sig trött på sängen. Medan Paulina stack iväg på basketträning, bestämde sig Alicia för att ta fram datorn. Hon var ändå för trött för att orka göra något annat, som läxor.

Med datorn i knäet loggade hon in på facebook, gillade några uppdatering och svarade på några meddelande. På tal om meddelande, plötsligt kom ett nytt.

//Hey// från Josh. Alicia log smått. Det var väldigt länge sedan hon pratade med honom. Hon kom knappt ihåg honom..Kommer ni ihåg honom? Killen hon träffade vid nätet – omegle för att vara exakt.

Alicia satte sig upp, för att finna en bekvämare ställning. Hon förstod ju att deras samtal inte skulle ta slut efter ett hej.

//Hey :)// knappade hon in som svar och tryckte på skicka.

_____________________________________________________________________________________

Nu var vi här då. Det är ett mirakel. Ärligt, jag trodde aldrig att jag skulle nå hit. Jag brukar alltid skriva några sidor innan jag tröttnar, och nu är jag här. Det har varit väldigt roligt och jag vet inte om ni har sett det, men jag har utvecklas sjukt mycket. Tack för era fina kommentarer. Det har varit jätteroligt att ni ville läsa min lilla berättelse.

Tänkte också passa på att berätta att jag har idéer till en ny berättelse, så jag tänkte fortsätta att spåna på den, srkiva några kapitel så får vi se när jag är tillbaka här (: Personligen tycker jag att det vore skönt med en paus, så påsklovet(v.16) :) Ha det bäst, finaste läsare!