Alictin

Hur mycket än Alicia försökte, kunde hon inte få bort tankarna. När Justin sa att det var slut mellan honom och Selena, hade hon tappert försökt dölja leendet. Hon ville inte tro på det hon ville se – att Justin dumpat Selena bara för att få vara med henne – för att hon var rädd att bli besviken. Alicia förstod tydligen inte att Justin faktiskt gillade henne. Han kunde säga det hur många gånger som helst, men tydligen gjorde det ingen förändring i Alicias tankar.

 

Alicia undrade om de var tillsammans nu, men vågade inte fråga Justin. Tänk om han blev arg eller nått... Eller ännu värre – skrattade åt henne. Alicia visste inte varför hon plötsligt hade blivit såhär, såhär känslig. Kanske var hon rädd att han också skulle gå mot henne. Hon var rädd att bli ensam. Hon saknade sig vänner. Hon saknade sitt hem. Hennes förra liv verkade så långt bort och hon saknade det mer än någonting annat.

 

”Alicia.” Alicia, som hade satt sig lutad mot dörren sedan Justin gick iväg, ryckte till. Det var han, och hon var inte klar.

”Jepp.” Kvickt reste hon sig upp och kastade en blick åt spegeln. Hon såg förfärlig ut. Tårarna och det svarta under ögonen från mascaran torkade hon snabbt bort med fingrarna. Efteråt såg hon ut som vanligt – precis lika ful och tråkig som vanligt. Hon vände sig om och öppnade dörren.

 

Alicia väntade sig det. Justin märkte såklart att hon gråtit. Han tittade sorgset på henne med oroliga ögonen. Åh, Alicia hatade dem ögonen. Hon ville bara öppna sig för honom och berätta allting, men hon kunde inte. Han skulle inte förstå hur det var när allting man hade försvann. Han hade säkert - och skulle säkert aldrig - behöva uppleva den känslan.

”Alicia” sa han mjukt och tog ett steg in i rummet, fortfarande med blicken in i Alicias ögon. Alicia lät för en gångs skull Justin titta in i hennes ögon. Justin såg ut att ha en kamp med sig själv, visste inte vad han skulle säga eller hur han skulle säga det. Alicia beslöt sig för att ta första steget.

”It's nothing, Justin. I'm okey.” Okej, hon ljög. Allting var inte okej och det förstod Justin också. Hon log försiktigt för att få orden att verka verkligare. Om hon lyckades visste bara Justin. För en gångs skull såg det ut som att han tänkte låta det vara, eller ja, han tvekade i alla fall. Han frågade inte direkt, inte som tidigare. Kanske hade han förstått att Alicia inte ville prata om det. Alicia borde berätta. Hon hatade att se Justin så orolig. Hon kunde bara inte berätta.

 

När Alicia hade ryckt upp sig och tagit på sig jeans, lämnade de rummet. Justin hade fortfarande inte gjort något försöka att få Alicia att tala ut. Alicia visste inte hur hon skulle reagera. Han gav henne utrymme, det var bra, men samtidigt kändes det som att han inte brydde sig när han inte fråga. Alicia visste att hon inte hade någon som helst anledning att tänka så. Hon såg ju hans ögon. Hon såg plågan därinne. Det var hennes fel, och det förstod hon. Ändå gjorde hon ingenting åt det. Hon vågade inte. Allting runt Justin gjorde henne nervös och skakig. Hon var rädd att hon skulle göra fel. Ett fel som gjorde hål i deras vänskap... eller vad det nu vad de hade. Alicia var förvirrad. Varför kunde han inte göra någonting? Bara säga att de var tillsammans. Ja, hon skyllde allting på Justin. Han begärde bara ett finger, Alicia gav honom hela handen. Hon borde skärpa till sig och ta tag i det här. Hon ville ju det här. Justin och hon. Alicia drömde om dem varje natt, och varje dag. Innan Alicia träffade Justin visste hon inte vad kärlek var. Nu var hon äckligt kär – i honom. Om det var en sak hon hade lärt sig om kärlek, så var det att den var underbart jobbig. Hur jobbigt det än var att gå upp varje dag, tänka på att den man älskade hade en flickvän, var det ändå värt att kräla sig fram till honom bara för att få se hans leende. Igen. Alicia fick aldrig nog av Justins leende.

 

Plötsligt plingade hennes mobil till. Den töntigaste låten någonsin skulle såklart gå igång. Justin skrattade och Alicia kastade en ilsken blick mot honom. Hon var inte på humör för detta just nu.

Chaz namn lös upp skärmen, åtminstone halva skärmen.

//Should we go to the city today? :) oxox The man//

I vanliga fall tyckte Alicia inte att det fanns någonting jobbigare än när folk skrev sina namn i slutet. Precis som att man inte hade deras nummer och visste vem det var som hade smsat. Just i detta tillfället var det lite roande att Chaz kallat sig själv 'The man'.

Med Justins blickar brännande i ryggen knappade hon in ett svar:

//Of course! We meet in the lobby in five. Justin will naturally join us (; oxox Al//

Alicia reste sig upp och vände blicken mot Justin.

”How was that?” frågade han misstänksamt.

”Chaz” svarade Alicia och drog snabbt på sin älskade munkjacka hon visste att Justin ogillade just för att hon försvann inuti den. Därför var det extra roligt att använda den.

”Is it something between you and him?.” Alicia tittade mot Justin igen, eller snarare flinade. Fan vad söt han var när han såg sådär sur ut.

”Yeah, we're going to marry tomorrow” svarade hon med ett flin över läpparna. Justins reaktion var obeskrivlig. Han hade säkert bara hört hennes ja. När han tagit in allting tog han ett bra tag om Alicias midja och tittade henne i ögonen. Han tittade på henne på det sättet som gjorde henne helt stum. Hon blev tvungen att vika ner blicken sin för att kunna tala igen.

”Are you jelous?” Justin räckte ut tungan mot Alicia medan hon flinade mot honom. Justins reaktion tog hon som ett ja.

”Cute.” Justin närmade sig försiktigt hennes läppar och mötte dem med omsorg. Hans läppar masserade hennes i flera minuter tills de båda behövde hämta luft, och så kom Alicia på att hon faktiskt bestämt träff med Chaz i lobbyn.

”Come.” Alicia tog tag i Justins arm och styrde stegen mot dörren.

”Where are we going?” frågade han bakom sig. Alicia kunde höra på hans röst att han var glad. Han var glad över att hon inte var sådär nere. Alicia var också glad över det. Hon behövde ha roligt. Hon behövde komma undan och tänka på någonting annat. För när hon kom iväg, kunde inte tankarna komma ikapp henne. Då kunde inte livet komma ikapp henne.

 

Justin hade inte varit särskilt entusiastisk över att de skulle hänga med Chaz. När Alicia åter igen påpekat att de inte var någonting mellan dem, hade han gett sig och glatt kramat om Chaz. Det såg i alla fall ut som att han var glad. När Justin frågade om Ryan skulle med – det var precis som att han hade läst Alicias tankar – hade Chaz skakat på huvudet och sedan viskat ord till Justin det inte var meningen att Alicias skulle höra. Ryan hade sagt att han hellre umgicks med en vampyr än hängde med någon som Alicia. Om det var någonting Ryan hatade så var det verkligen vampyrer. Patetiskt. Det var inte meningen att Alicia skulle höra Ryans ord, men som vanligt hörde hon det hon inte borde. Så kan det gå när man heter Alicia Nellie Dawson.

 

Det var inte långt till första affären Alicia ville gå in i. Hotellet låg mitt i staden. Eftersom att det var mitt på dagen en vanlig vardag då fans förhoppningsvis gick i skolan, tyckte Justin att han inte behövde någon förklädnad. Ännu var det bara något par i 20 års åldern som hade stirrat på honom. När dem gick förbi paret som höll hand och såg sådär lyckligt kära ut, hade Justin lutat sig fram och viskat i Alicias öra:

”That is we in the future.” Alicia hade fnittrad. Hur skulle hon reagera? Jo, visst hade hon blivit lite ställd. Så Justin ville ha en framtid med henne...?

 

I affären fanns det ungefär lika mycket folk som utanför – några ynka få. Vilken skillnad den måste vara mellan dagtid och eftermiddagar. Hur många personer bodde det inte i den här staden, och hur många procent av befolkningen kikade in i affärer några gånger i veckan? Antagligen en väldigt stort del.

Alicia hittade en jättesnygg tröja som hon bara blev tvungen att prova fastän att hon visste att den hade ett värde högt över hennes budget.

Medan Chaz stod och flörtade med kassörskan – ärligt, han gjorde faktiskt det – följde Justin med Alicia till provhytten. Hon sa bestämt emot när han ville hänga med in. Så Alicia stängde dörren till provhytten och lämnade Justins och hans flinande leende utanför.

 

Tröja var stickad. En stickad tröja i tre olika färger – blå, vit och röd. Den var röd- och vitrandig över hela tröjan förutom vid höger arm och bröst där det infann sig ett annat mönster – mörkblå bakgrund och vita, stora stjärnor.

Tröjan var inte bara otrolig snygg – den var otroligt skön också!

 

Alicia öppnade upp provhytten och möttes genast av Justins glittrande ögonen.

”What do you think?” frågade hon i ett leende och snurrade runt. Justin reste sig upp och stannade så pass när Alicia att hon nästa kunde höra hans hjärta slå. Han lutade sig panna mot hennes och lekte med hennes fingrar på högerhanden med sin ena hand.

”You're so beautiful.”

”Hm, hm.” Om de inte hade blivit avbrutna visste Alicia inte hur länge de hade stått kvar där – i deras magiska bubbla. Båda två tittade upp när någon harklade sig. Chaz. Jasså, hade kassörskan upptäckt att han faktiskt inte hade någon charm? Han såg inte ut som världens lyckligaste, inte som Alicia säkerligen såg ut. Hon log väl som en litet barn som äntligen fått sin sockervadd.

”What are you doing?” frågade Chaz misstänksamt. Alicia var snabb med att svara. Lite för snabb.

”Nothing.” Chaz blick ändrades inte. I ögonvrån kunde Alicia se Justins flinande. Han och hans jävla flinande...

 

När Alicia hade bytt om blev det dags att lämna ifrån sig sin nya älskling – tröjan, inte Justin. Justin tittade undrande på henne.

”Aren't you going to buy it?” Han var inte blind. Han hade allt sätt Alicias kärlek till det där klädplagget. Ha.

Alicia skakade på huvudet och såg lagom nere ut.

”It cost too much.” Hon ryckte på axlarna, som för att visa att den inte var hela världen. Livet gick vidare. Justin verkade dock fundera. Åh, nej. Detta skulle inte sluta bra.

”You can borrow money from me and pay it back with your lips.” Justin pekade på sina läppar. Självklart flinande han också som ett litet fån. Alicia skrattade åt honom och skakade på huvudet, även fast hon mer än gärna hade tagit med sig hem både tröjan och tanken på att känna Justins läppar mot sina.

”Okey, I can buy it for you” ändrade sig Justin och log mjukt. Han skulle precis ta tröjan då Alicia ryckte åt sig den.

”No, Justin.” Alicia ville inte att han skulle betala. Om hon ville ha någonting köpte hon det själv, eller också sparade hon tills hon kunde köpa saken. Hon lånade pengar från vänner och hon lät absolut inte vänner betala även om vännens namn var Justin Bieber. I Alicias värld funkade det inte så. Alicia var självständig och förlitade sig inte på vänners plånböcker. Det Alicia hade märkt försökte hon förtränga, särskilt i detta sammanhanget. Hon hade lämnat sin värld allt mer och mer för att komma in i Justins. Det var fel och det visste hon. Därför gällde det att säga emot. Det gällde att stå emot.

”You don't have to buy it for me.” Alicia log tappert. Justin verkade dock fortfarande inte övertygad.

”But what if I want to?” Alicia tittade förvirrad på honom. Det förvånade henne att han brukade göra såhär. Kände han press? Kände han att han var tvungen att betala bara för att han kunde och man själv inte kunde? När Alicia tittade på Justin såg han lugn ut. Han var så cool. Hon själv blev helt nervös när det kom till pengar. Hon hade alltid behövt hålla hårt i sin pengar. Den känslan och det vetandet skulle det dröja länge innan hon kunde släppa.

Åter igen skakade hon på huvudet.

”No. I don't want you to buy anything for me. Let's go.” Justin muttrade när Alicia vände sig om. Chaz hade granskat deras samtal på avtånd. Till Alicias förvåning såg han inte förvånad ut, i alla fall inte över Justins uppträdande. Han tittade däremot mer förvånande mot Justin. Var han inte van vid tjejer som sa emot? Ha, bäst att han vande sig.

 

Efter mycket om och men gick Justin med på att lämna affärer. Wow, Alicia hade aldrig varit med om att en kille varit så trotsig när det kom till att lämna en affär. Dock verkade han komma över det snabbt. Killarna hade fått syn på en videospels butik. De blev bara tvungna att dra med Alicia in. Alicia förstod inte ett dyft av deras utomjordingssnack, alltså blev det en väldigt uttråkad Alicia som trampade efter grabbarna, tills det att hon märkte att hon kände igen någon i butiken.

”Toby.” Toby var ännu en vän från hennes förra liv. Att se någon från Alicias förra liv fick henne att vilja gråta. Killen med det svarta håret och fina ögonen vände blicken mot Alicia. Först såg han uttråkad ut, då märkte han vem det var som uttalat hans namn.

”Alicia” svarade han och log mjukt. Alicia kände inte Toby så bra men förvånansvärt nog fick hon en kram. En kram hon inte var sen med att besvara. I ryggen kände hon Justins blickar, så han hade släppt spelen med blicken nu?

”How are you?” frågade han när kramen var avslutat.

”I'm alive” svarade hon och log. Toby log uppmuntrande tillbaka. Han som alla andra därhemma visste vad som hade hänt.

”We miss you back home.” Alicia skrattade. Hon saknade dem också.

”Chase miss you” nästan viskade Toby, precis som att han inte ville att någon skulle höra. Alicia tittade generat ner i marken. Chase... Honom hade hon nästan glömt – och det var väldigt förvånande. Hon hade varit olyckligt kär i honom i säkert ett år. Hon hade tänk på honom varje ledig sekund, drömt om honom och bara hoppats att han skulle prata med henne kommande dag. Nu stod hon här, hade inte tänk på honom på flera dagar, kanske veckor. Nu fanns det någon annan speciell i hennes tankar...

”Um...” fick hon tillslut ut. Toby skrattade och flinande. Det såg ut som att han skulle säga något mer, då Justin dök upp bakom Alicia. Tobys ögonstorlek förändrades genast. Förändring var nästan obeskrivlig.

”Um.” Alicia skrattade. Nu blev det hans tur att 'um:a'.

”Justin, this is Toby. Toby – Justin.”

”What's up, man?” Justin gav Toby knogen lagom till det såg ut att han började landa på jorden.

”J-Justin Bieber?” Justin skrattade och nickade. Alicia tittade roat på killarna. Hon förstod Toby. Att bara träffa världens största popstjärna mitt på stan, det var någonting man inte gjorde varje dag.

 

När Toby bestämt sig för att gå vidare, fick Alicia ytligare en kram. Värst vad alla var kramsugna i hennes närhet. Han såg ut att förvänta sig ett: 'Hälsa Chase', från Alicia. Det kom aldrig. Hon visste inte varför. Skulle hon säga det? Tänk om han tog det fel, alltså Chase. Alicia hade ju typ någon annan... För dem hade ändå haft någonting på gång.

”Take care of Bieber” mumlade han i hennes öra. Alicia skrattade och lutade sig bakåt, ifrån hans famn.

”For you?” Toby klingade in i Alicias skratt. När dem hade lugnat sig nickade Toby på huvudet och sa:

”Yeah, for me.”

 

”How was that?” Det fanns inga tvivel om att Justin inte skulle gå rakt på sak. Det gjorde han alltid när han var osäker över någonting, hade Alicias lärt sig.

”A friend” svarade Alicia, log och tittade på Justin. Justin tittade misstänksamt tillbaka. Han var inte fullt säker på att hennes ord stämde, och det fick Alicia i skratt.

”If I say it's just a friend, it is just a friend. Okey!?” Justin mumlade och Alicia suckade. Hon gav upp. Justin var helt omöjlig att försöka övertala. Det var någonting som hon också hade lärt sig.

 

Efter en hyfsat lång dag på staden, eller ja, när eftermiddagen började komma och de alla insåg att skolan slutade och det är lika galna fans, snabbade de sig tillbaka till hotellet. Chaz försvann till sitt rum, blev tvungen att testa sitt nya spel såklart, medan Justin tvingade med Alicia till hans rum.

De satte sig på hans säng och tittade ut över staden. Justin satt bakom henne och pillade med hennes hår. Det var skönt. Det var alltid skönt när Justin rörde vid henne. Hon fick rysningar över hela kroppen.

”I need to give you something” mumlade han plötsligt, efter flera minuters tystnad. Både hade varit fullt inne i sina tankar. Alicia hade såklart haft tankarna åt hennes förra liv.

Alicia vände sig mot honom och tittade in i hans ögon. Det kändes som att de försvann iväg till deras magisk bubbla. För en gångs skull var det Justin som avbröt ögonkontakten. Han hade troligen också insett att orden blev tagna ur ens mun när de tittade på varandra.

”Come.” Justin drog upp Alicia. Alicia insåg inte förrän då att hon inte svarat Justin. Hon hade knappt fått in det i skallen. Han ville ge henne någonting?

Alicia gick efter honom. De stannade vid dörren. Medan Justin fingrade på en påse tittade Alicias förvirrad på honom. Hon förstod ingenting.

”What do you want to give me?” frågade hon nyfiket. Justin flinade mot henne samtidigt som han reste sig upp. Tidigare hade han suttit på huk.

”Here.” Han sträckte fram påsen. Alicia rörde med handen över plastpåsen. Hon läste snabbt texten på påsen. Det stod samma namn som klädaffären som de hade varit inne på tidigare under dagen hade. Kunde det vara...?

”Oh my god.” Justin skrattade. Alicia blev så förvånad. När hon öppnat påsen låg den där i hennes hand – hennes nya favorittröja.

 

Alicia kunde inte tacka Justin nog. Han var så snäll. Ändå hade hon trängt sagt till honom att inte köpa den. Egentligen borde hon ha förutspått detta. Man visste aldrig med Justin.

”I need to tell you something too.” Alicia tittade upp från tyget, tyget hon hade tittat på med glittrande ögon, till Justin. Nu vart hon nästan lika förvirrad som tidigare. Istället för att svara väntade hon på att han skulle fortsätta.

”I-” Han han inte längre. En mobil pep till. Alla kunde förstå vems mobil det var när Justins låt 'Baby' spelades. Alicia kunde inte låta bli att fnissa. Ego, eller vad!?

Justin stönade högt och drog fram mobilen.

”Justin.” Med inte världens trevligaste ton svarade han. Hans uttryck blev inte gladare sekunder efter. Han mumlade lite i telefonen innan han satte handen för luren och riktade sig mot Alicia.

”It's Scooter. I need to take this. Sorry.” Alicia nickade och log smått.

”It's okey.” Justin log tillbaka och lämnade sedan rummet. Så var hon ensam då...

 

Det tog längre tid för Justin än vad Alicia hade väntat sig. Hon stod säkert där i flera minuter innan hon suckade och satte sig på sängen. Att sitta stilla på en säng var inte heller särskilt frestande. Alicia reste sig upp och suckade. Hon tittade sig om i det smått mörka rummet, tände lampan och satte sig senare där på sängkanten. Hon pillade på täcket och märkte då att det inte bara var täcke. Det var någonting hårt under täcket, till och med under madrassen. Alicia kravlade under handen och fick med sig ett block tillbaka. Hon strök med fingrarna över blocket och pillade på kanten. Skulle hon...? Nyfikenheten övervann det hon visste var rätt, så hon öppnade blocket. Tomt. Hon bläddrade till nästa sida och sida därefter. Tomt där också. Alicia suckade och tänkte precis ge upp, för detta blocket var inte det minsta roligt, men då märkte hon att det fanns nedskrivna ord på sidan hon bläddrat vidare till. Högst upp på sidan stod det 'fly' med stora, tydliga bokstäver, och så Justins hela namn bredvid. Var det en av hans låtar?

 

”I came to win, to fight, to conquer, to thrive.
I came to win, to survive, to prosper, to rise.
To fly.

To fly.

 

Uhh, yo, yo.
I wish today it would rain all day.
Maybe that'll kinda make the pain go away.
Trying to forgive you for abandoning me.
Praying but I think I'm still an angel away.
Angel away, yeah strange in a way.
Maybe that is why I chase strangers away.
They got their guns out aiming at me.
But I become Neo when they aiming at me.
Me, me, me against them.
Me against enemies, me against friends.
Somehow they both seem to become one.
A sea full of sharks and they all smell blood.
They start coming and I start rising.
Must be surprising, I'm just summising.
I win, thrive, soar, higher, higher, higher.
More fire.

I came to win, to fight, to conquer, to thrive.
I came to win, to survive, to prosper, to rise.
To fly.
To fly.”

 

Alicia hann inte läsa längre. Hon hörde steg utanför dörren. Snabbt som blixten la hon tillbaka blocket och och satte sig tillrätta i sängen. In kom Justin, Justin och hans underbara leende. Alicia var stum. Dem där orden... Var det bara påhitt? Alicia visste inte att Justin kunde skriva sådär bra. Hon var nästan hundra procent säker på att det var han som hade skrivit det. Om det inte skulle varit ha skulle väl låten ha varit världskänd vid det här laget, eller hur!?

 

Justin gick fram till henne och behöll leendet på. Alicia försökte att le. Förhoppningsvis lyckades hon. Det var svårt att visa en känsla utanpå, då man kände en helt annan inuti. Om Alicia hade varit förvirrad innan, när Justin till exempel givit henne den underbara tröjan, var det ingenting emot vad hon var just nu.

Justin sökte hennes blick och fångade till sig hennes händer. Han satte sig mjukt ner på sängkanten, fortfarande med blicken in i hennes ögon.

”Alicia...” Han tog ett djupt andetag. Oh, vart det så jobbig att säga?

”I want you to be my girlfriend.”

 

Låten 'Fly' är gjord av Nicki Minaj & Rihanna - jättebra låt! Vad tyckte ni och kapitlet? (: Roligt med en lite längre del? Nästa kommer några dagar efter att jag har kommit på vad den ska handla om, haha. Ska försöka skriva klart ett kapitel innan skolan börjar (;